Bostads­anpassnings­bidrag för sökande

I Boverkets handbok om bostadsanpassningsbidrag kan du läsa mer om hur du söker bostadsanpassningsbidrag (BAB). Du hittar också mer information på din kommuns hemsida, eftersom det är din kommun som beslutar om BAB.

Om du tycker det är svårt att göra din ansökan har du alltid möjlighet att be kommunen om hjälp (kommunen har enligt lag en serviceskyldighet).

 

Sedan den 1 juli 2018 har en ny lagstiftning kring bostadsanpassningsbidrag införts. Boverket har tagit fram nya föreskrifter och har på sin hemsida en handbok om handläggning, regler m.m

Bidrag lämnas till

  • Enskild person med bestående funktionsnedsättning i permanent boende (personen är ägare, hyresgäst eller bostadsrättsinnehavare, ibland andrahandsboende och i periodiskt boende)
  • Alla former av funktionsnedsättning utom elkänslighet
  • Nödvändiga åtgärder
  • Bostadens fasta funktioner
  • Vissa åtgärder för rehabilitering, funktionsträning och sjukvård i bostaden.
  • Vissa reparationer, besiktningar m.m. av BAB-åtgärder (eget bidrag)
  • Primära boendefunktioner
  • För att möjliggöra användningen av hjälpmedel
  • Fastighetsägare kan få återställningsbidrag i vissa fall

Bidrag lämnas inte till

  • Om funktioner/åtgärder behövs av väsentligt andra orsaker – t ex tekniska brister, trångboddhet m.m
  • Normalt bostadsunderhåll
  • Lösöre
  • Om problemen kan lösas med förskrivet hjälpmedel
  • Begränsningar vid byte av bostad och vid nybyggnad av bostad
  • Rena arbetsmiljöåtgärder för personal d v s sådana som inte sammanhänger med hjälp till enskilda
  • Sekundära funktioner eller sällanaktiviteter som tillgång till källar- eller vindskontor, trädgård m.m.
  • Hiss om alla funktioner för en fullvärdig bostad finns på entréplan och om barn inte är inblandade.

Särskilt om intyg

För att få bostadsanpassningsbidrag behöver du styrka behovet – att de sökta åtgärderna är nödvändiga med hänsyn till din funktionsnedsättning. Till din ansökan behöver du därför oftast bifoga ett intyg från en medicinskt sakkunnig, exempelvis en arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare etc. Du ska i första hand vända dig till din läkare eller din vårdcentral. Ibland behövs flera intyg, beroende på vad du ansöker om. I vissa fall kan det även krävas intyg av en specialist, till exempel vid synnedsättning, hörselskada och allergi.

Den som skriver intyg ska i första hand bedöma din funktionsnedsättning och dess varaktighet samt vilka problem som funktionsnedsättningen medför i eller i anslutning till bostaden. Intygsskrivaren ska inte ta ställning till de åtgärder som du har sökt. Det är handläggarens ansvar. Den som skriver ett intyg har ett personligt ansvar för innehållet i intyget. Att skriva intyg är en hälso- och sjukvårdsinsats och inte myndighetsutövning. Det innebär att du inte kan överklaga om du inte är nöjd med ett intyg. Men du avgör själv om du vill använda intyget när du ansöker om bidrag.

  • BAB täcker hela kostnaden för beviljade åtgärder (skälig kostnad).
  • Beslut om BAB kan överklagas till förvaltningsdomstolarna.

I Behovsguiden kan du läsa mer om exempel på anpassningar och åtgärder

Behovsguiden