Bakgrund

Bostadsanpassningsbidraget (BAB) syftar till att genom bidrag till anpassning av bostäder ge personer med funktionsvariationer möjlighet till ett självständigt liv i eget boende.

BAB kom 1959 och har från början varit och är en del av bygglagstiftningen. Bygglagstiftningen ska skapa en offentlig miljö och bostäder som är tillgängliga för personer med nedsatt rörelse eller orienteringsförmåga. Bostäder ska ha en viss grundläggande tillgänglighet. Bostäderna ska dessutom vara möjliga att individuellt anpassa för permanent boende. BAB är ett komplement i bygglagstiftningen för att möjliggöra boende för personer med funktionsnedsättning och en viktig del i bostadsförsörjningen.

Bostadsanpassning syftar till att åtgärda brister i tillgängligheten och möjliggöra för enskilda ett självständigt liv i eget boende. Syftet är att för sökanden göra det så enkelt som möjligt med en fullgod bra lösning. Bidraget är till för sökanden.

Från början kunde bidrag bara lämnas till yngre personer som skulle kunna bygga om sin bostad så den fungerade. Boverkets föreskrifter utgick från den situationen som byggde på att enskilda själva visste vad som behövdes. Antalet ärenden var få.

Idag har vi en annan situation. Flertalet sökande, drygt 70 % är över 70 år, och antalet ärenden är idag ca 70 000/år. Att allt fler sökanden är äldre tillsammans med att nya lösningar och produkter utvecklats innebär att alltfler behöver hjälp med att utreda hur anpassningen kan utföras.

BAB är en förutsättning för att enskilda med funktionsvariation ska kunna bo i de bostäder som byggts av samhället. BAB får anses vara en viktig del i principen om kvarboende.

Kvarboendeprincipen är grundläggande inom vård och äldreomsorg, som syftar till att möjliggöra att människor i så stor utsträckning som möjligt kan bo kvar i sin bostad, oavsett hälso- eller funktionstillstånd.

BAB kan inte lämnas för anpassning i särskilt boende. Reglerna för bostadsanpassning vid byte av bostad innebär att det är vissa åtgärder som bidrag inte lämnas för, bl.a. hiss i bostaden.

Regler

Lagen om BAB (2018:222) anger de kriterier som ska gälla för att bidrag ska kunna beviljas. Beslut om BAB kan överklagas. Ärenden som prövats i Högsta förvaltningsdomstolen eller i viss mån kammarrätter skapar en praxis för tillämpning och för hur likartade ärenden kan bedömas. Varje ärende måste dock avgöras utifrån sina unika förutsättningar. Boverket sammanställer domar i Handboken om BAB.

Kommunen ansvarar för bidragsgivningen och beslutar genom att bedöma om kriterierna för bidrag är uppfyllda. Kommunens handläggare avgör vilket underlag som behövs för att kunna fatta ett beslut. I de flesta ärenden krävs ett intyg som styrker sökandes funktionsnedsättning och behov. Oftast skrivs intyg av arbetsterapeut. Utöver detta behöver ofta handläggaren hjälp från sakkunnig i själva utredningen för att t ex ta fram förslag till lösningar. Boverket är tillsynsmyndighet över verksamheten.

Regelverket återges i Boverkets handbok om BAB. Där finns också en genomgång av åtgärder som bidrag kan lämnas till.

Den som skriver intyg ska i första hand bedöma den sökandes funktionsnedsättning och dess varaktighet samt vilka problem som funktionsnedsättningen medför i eller i anslutning till bostaden. Intygsskrivaren ska inte ta ställning till sökta åtgärder. Det är handläggarens ansvar. Den som skriver ett intyg har ett personligt ansvar för innehållet i intyget. Att skriva intyg är en hälso- och sjukvårdsinsats och inte myndighetsutövning. Det innebär att den sökande inte kan överklaga om hen inte är nöjd med ett intyg. Men den sökande avgör själv om hen vill använda intyget när hen ansöker om bidrag.

Information om bostadsanpassningsbidraget till dig som är sökanden

Information till dig som arbetar som handläggare eller intygsskrivare

I Behovsguiden kan du läsa mer om exempel på anpassningar och åtgärder

Vill du lära dig mer?

En mer detaljerad genomgång och diskussion om handläggning och intygsskrivning ges vid HMC:s utbildning om bostadsanpassning.