Vanliga frågor vid bostadsanpassning och svar på dessa

Samlade frågor och svar

Här sammanställer vi de vanligaste frågorna som kommer in till panelen. Och de svar som experterna ger. Vi frågar alltid våra frågeställare om de vill framträda med namn och titel och vill de göra det så presenterar vi det, annars är frågeställarna anonyma.

• Vem kan söka bidrag för bostadsanpassning?
  Svar: Alla som har ett ”behov” och kan styrka det med ett medicinskt intyg från tex läkare, arbetsterapeut, fysioterapeut eller annan personal, kan söka bidrag för bostadsanpassning.
• Vad kan man få bidrag för?
  Svar: Det finns inte någon sådan ”begränsning” men det måste gå att styrka till ditt behov. Man har alltid rätt att söka bostadsanpassningsbidrag, oavsett vad det handlar om. Varje enskilt ärende prövas av bostadsanpassningsenheten i din kommun enligt lagen ( SFS 2018:222) om bostadsanpassningsbidrag.
• Vem betalar fakturan för kostnaden av bostadsanpassningen?
  Svar: Det kan faktiskt variera mellan olika kommuner, men huvudregeln är att bidraget betalas ut till den sökande som sedan betalar fakturan till företaget som genomfört jobbet hos dig. Många kommuner väljer att betala fakturan direkt som då skickas till kommunen av företaget efter utfört uppdrag. Fråga din hemkommun om vad som gäller just i din kommun.
• Om jag vill göra fler saker som inte kommunen betalar bidrag för – går det?
  Svar: Ja det går utmärkt. Om du vill lägga till saker som inte täcks av bidraget så gör du upp det med det företag som ska utföra installationen hemma hos dig. Det betalar du sedan separat till det företaget.
• Vem skriver intyget jag behöver för att söka bostadsanpassning?
  Svar: Det ska vara en ”legitimerad sjukvårdspersonal” vilket ofta är Arbetsterapeut, Fysioterapeut eller Läkare. Kravet är ”legitimation” enligt lagen om bostadsanpassning (2018:222)
• Måste handläggaren hos kommunen komma hem till mig för att besluta om bostadsanpassningsbidraget?
  Svar: Nej det är inget krav från lagstiftningen eller Boverkets regler, men i vissa fall så besöker handläggarna bostaden för att göra egna bedömningar. Det kan variera från kommun till kommun och fall till fall.
• Måste Arbetsterapeuten eller annan sjukvårdspersonal besöka mig för att skriva ett intyg?
  Svar: Nej det finns inget krav på hembesök. Däremot måste de kunna utreda ditt ”behov” och styrka att det behovet leder fram till en bostadsanpassning. Idag görs exempelvis många medicinska utredningar vi videolänk.
• Kan kommunen hjälpa mig att ansöka?
  Svar: Ja det ska kommunen kunna göra enligt förvaltningslagen och om du behöver hjälp rekommenderar vi att du säger till kommunen om det.
• Återanvänds produkterna för bostadsanpassning?
  Svar: generellt sett inte, men vissa kommuner har börjat med återanvändning och vill du det så säg till din handläggare på kommunen om det. Ramper är ett sådant exempel på produkter som passar bra att återanvända.
• Kan man anpassa ett fritidshus och få bidrag för det?
  Svar: Ja om du är stadigvarande boende i fritidshuset, men nej om det används som ”fritidsbostad”.
• Kan man få ROT avdrag samtidigt som man får bostadsanpassningsbidrag?
  Svar: Nej den del som betalas med bidraget kan inte göras ROT avdrag för. Gör du andra saker som du betalar privat så får du göra ROT avdrag för den delen.
• Kan jag få bostadsanpassning för förvaring av rullstol?
  Svar: Ja, men de så kallade ”rullstolsgaragen” som populärt kallades brödburkar är inte längre godkända som bostadsanpassning enligt en dom i högsta förvaltningsdomstolen. Däremot kan du få bidrag för andra anpassningar som görs för förvaring av elrullstolen tex ombyggnader i förråd och garage.