Bostadsanpassningsbidrag för
handläggare och intygsskrivare
Sedan den 1 juli 2018 har en ny lagstiftning kring bostadsanpassningsbidrag införts. Boverket har tagit fram nya föreskrifter och har på sin hemsida en handbok om handläggning, regler m.m
Kompetenser/roller i bidragshanteringen
Bidragsärenden ska hanteras på ett rättssäkert, enhetligt och korrekt sätt i myndighetsutövning och ekonomihantering.
Sökanden, sökandens funktionsnedsättning, behov och önskemål är utgångspunkt i hanteringen.
Medicinsk kompetens för att intyga funktionsnedsättning och behov, oftast arbetsterapeut eller fysioterapeut, ibland läkare, psykolog m.fl.
Handläggarkompetens för utredning, myndighetsutövning, samordning och hjälp till sökande.
Sakkunnigkompetens för att funktionellt föreslå och diskutera lösningar (oftast arbetsterapeut i ny roll, ibland annan yrkesgrupp med specialkompetens).
Teknisk kompetens för att bedöma tekniska lösningar och nivåer, såsom offerter.
Administrativ/ekonomisk kompetens för att hantera registrering, ekonomi m.m.
Regelverk för handläggning
Regelverket för handläggningen i lagen om bostadsanpassningsbidrag är knapphändig. Lagen anger endast att Boverket får meddela föreskrifter för vad som ska bifogas ansökan. Det görs i Boverkets föreskrifter (2018:12) till lagen om bostadsanpassningsbidrag m.m. Med föreskriften som grund har Boverket i sin handbok angett en handläggningsmodell som utgår från att sökanden redan vid ansökan har bifogat allt material som behövs för beslut. I förutsättningarna för bidraget ligger också att bidragstagaren efter beslut ska kunna genomföra anpassningen som huvudman.
Handläggning av bostadsanpassningsbidrag är myndighetsutövning som regleras av förvaltningslagen och kommunallagen. Det innebär bl.a. att alla beslut ska följa lag – det ska inte finnas utrymme för godtyckliga tillämpningar. Jäv får inte förekomma, t.ex. får handläggare och intygsskrivare inte vara samma person eller handläggare får inte ha en personlig relation med sökanden o.s.v. Enligt JO är hela kommunens hantering av ärenden myndighetsutövning och ska ses som en helhet. Så snart ansökan kommit in till kommunen startar myndighetsutövningen och pågår tills beslut är fattat.
Myndighetsutövning är till sin karaktär ensidig maktutövning. Sökanden ska inte handlägga eller bereda frågor i myndighetsutövningen. Handläggaren ska informera och kommunicera med sökanden som också ska få möjlighet att lämna kompletterande information eller lämna synpunkter i utredningen.
Faktiskt handläggning idag
Kommuner handlägger idag bidragen på många olika sätt. Det finns två dominerande ”modeller” för handläggningen av lite större ärenden. Den ena är en traditionell modell som använts i många år och av flertalet kommuner. Den innebär att kommunen är aktiv från början och utgår från att sökanden behöver hjälp (sökanden vet inte hur problem kan lösas eller vilka produkter som finns). Den andra modellen har för ett par år sedan börjat tillämpas och är en tolkning av Boverkets handläggningsmodell. Den innebär att sökanden vid ansökan lämnar in det material som behövs för handläggningen (sökanden förväntas veta hur problem ska lösas och vilka produkter som finns).
Modellerna beskrivs nedan som Boverkets handläggningsmodell och Traditionell modell för handläggning.
Boverkets handläggningsmodell
Dokumentation och kommunicering med sökanden ska ske i alla steg.
Ansökan: För att kunna pröva om rätt till BAB måste det finnas en ansökan. Ansökan bör helst vara skriftlig. Om sökanden önskar hjälp med ansökan så har hen rätt att få det vid behov.
Intyg: Sökanden ska till sin ansökan bifoga ett intyg som ska ge ett underlag – påvisa behovet – av sökta åtgärder. Handläggare ska utifrån intyget bedöma om åtgärd är nödvändig.
Ritningar: Sökanden ska när omfattande anpassningar söks ibland bifoga ritningar.
Offert: Sökanden ska bifoga en kopia av anbud, offert eller kostnadsberäkning till sin ansökan. Det är sökandens sätt att redovisa hur mycket pengar som behövs för att betala åtgärderna i ansökan. Det beloppet kan skilja sig från det slutliga bidragsbeloppet. Kommunen kan göra en annan bedömning av vad som kan anses vara en skälig kostnad.
Bedömning av åtgärder: Handläggare ska bedöma om de sökta åtgärderna är bidragsberättigade och då gå igenom lagens alla krav. T.ex. om åtgärderna är nödvändiga, att bostaden ska användas permanent, att bidrag endast ges för bostadens fasta funktioner m.m. Använda förarbeten, rättspraxis, m.m
Skälig kostnad: Bostadsanpassningsbidraget ska motsvara skälig kostnad för bidragsberättigade åtgärder. Det finns inget kostnadstak. För bedömningen hänvisar Boverket till offerten som enligt föreskriften ska biläggas ansökan.
Beslut: Kommunens handläggning av en ansökan om bostadsanpassningsbidrag ska mynna ut i ett skriftligt beslut. Av beslutet ska framgå både bidragets storlek och de åtgärder som bidraget beviljats för. Om kommunen avslår ansökan helt eller delvis måste kommunen förklara varför i beslutet.
Efter beslut: Om sökanden beviljas BAB är det sedan upp till hen att själv beställa anpassningsarbetet. Bidragstagaren kan välja fritt på marknaden, välja annan entreprenör än den vars offert lagts till grund för beslut och eventuellt lägga till egna pengar för en annan åtgärd än den som legat till grund för beslut om BAB – om de funktioner som beslutet gäller tillgodoses fullt ut. Det går däremot inte att få mer pengar från kommunen i efterhand. Bidragstagaren kan också be kommunen hjälpa till med beställningen, genom att ge kommunen en fullmakt. Det är viktigt att det tydligt framgår att bidragstagaren själv beställer så att konsumenttjänstlagen är avtalsgrund. När anpassningsarbetet är slutfört ska det godkännas av bidragstagaren och kontrolleras av kommun.
Utbetalning sker till bidragstagaren men kan hanteras av kommun direkt till entreprenör med fullmakt från bidragstagaren.
Traditionell modell för handläggning
Dokumentation och kommunicering med sökanden ska ske i alla steg.
Ansökan: Sökanden söker för de problem hen vill ha lösta. Ansökan bör helst vara skriftlig och ges in till den kommun där fastigheten är. Sökanden kan när som helst under utredningen komplettera eller ändra det som söks – men då är det en del i utredningen eftersom myndigheten är inblandad.
Intyg: Sökanden bifogar ett intyg till ansökan. Intyget ska beskriva sökandens funktionsnedsättning och vilka konsekvenser funktionsnedsättningen får i boendet.
Utredning: Så fort ärendet kommit till kommunen startar utredningen och därmed myndighetsutövningen. Utredningen startar med information om hur handläggningen kommer att gå till och ett samråd (dokumenterat i tjänsteanteckning) om sökandens önskemål utöver det som framgår av ansökan. Här kan sökanden förtydliga ansökan.
Utredningen syftar till att komma fram till hur sökandens problem kan lösas, vilka åtgärder som är bidragsberättigade (åtgärdsbeslut) och vad dessa åtgärder kostar (bidragsbeslut). I utredningen samverkar kommunen, förutom med sökanden, med sakkunniga, med tekniker, kanske med byggnadsnämnd o.s.v.
När åtgärdsbeslutet är klart genomförs ett enkelt samråd med sökanden för att efterhöra synpunkter och önskemål från sökanden om t.ex. entreprenörer m.m. och informera om fortsatt hantering.
Efter beslut: Om sökanden beviljas BAB är det sedan upp till hen att själv beställa anpassningsarbetet. Bidragstagaren kan välja fritt på marknaden, välja annan entreprenör än den vars offert lagts till grund för beslut och eventuellt lägga till egna pengar för en annan åtgärd än den som legat till grund för beslut om BAB– om de funktioner som beslutet gäller tillgodoses fullt ut. Det går däremot inte att få mer pengar från kommunen i efterhand. Bidragstagaren kan också be kommunen hjälpa till med beställningen, genom att ge kommunen en fullmakt. Det är viktigt att det tydligt framgår att bidragstagaren själv beställer så att konsumenttjänstlagen är avtalsgrund. När anpassningsarbetet är slutfört ska det godkännas av bidragstagaren och kontrolleras av kommun.
Utbetalning sker till bidragstagaren men kan hanteras av kommun direkt till entreprenör med fullmakt från bidragstagaren.
Betalning: Vissa kommuner betalar entreprenörers faktura direkt, på uppdrag/fullmakt av bidragstagaren.
För enkla ärenden d v s ansökningar om tröskelborttagning, spisvakter m.m. kan kommunen välja en enklare handläggningsmodell.
Boverkets modell innebär bl.a.:
- Handläggningen utgår från Boverkets föreskrift, vilket innebär att sökanden lämnat in allt material som behövs redan vid ansökan (intyg, ibland ritningar, offerter). Handläggningen går ut på att bedöma detta material.
- Sökanden måste själv göra en utredning kring hur hens problem kan lösas och vilka specialprodukter som finns, liksom vilka entreprenörer som klarar av att utföra bostadsanpassningsarbeten. Kommunen gör inte någon utredning.
- Sökanden kan dock begära hjälp från kommunen, i enlighet med förvaltningslagens allmänna bestämmelser (då görs handläggningen enligt traditionell modell), eller själv ta in hjälp för att bedöma hur problem kan lösas. Sökanden kan exempelvis anlita konsulthjälp (konsulten får kommunen betala) eller få eventuell hjälp av intygsskrivare, anhöriga m.fl.
- Kommunen bedömer de åtgärder sökanden anger i ansökan liksom skälig kostnad för åtgärderna utifrån den offert sökanden bifogat ansökan. Om kommunen inte beviljar allt eller bedömer att det blir för dyrt eller om något tillkommit eller ändrats måste kommunen ta in en motoffert för de åtgärder som ska beslutas om. Handläggning börjar då enligt traditionell modell.
Den traditionella modellen innebär bl.a.:
- Handläggningen utgår från att sökanden söker för ett problem och att sökanden behöver hjälp med att utreda lösningar, m.m.
- Kommunen utreder vilka lösningar som finns för sökandens problem och vilka åtgärder som bidrag kan lämnas för. Kommunen tar eventuellt in synpunkter från sakkunniga kring lösningar, produkter och entreprenörer.
- Sökandens inflytande och medverkan garanteras genom samråd.
Vill du lära dig mer?
En mer detaljerad genomgång och diskussion om handläggning och intygsskrivning ges vid HMC:s utbildning om bostadsanpassning.
Särskilt om intygsskrivning
Varför behövs intyg?
För att få BAB behöver sökanden styrka behovet, att de sökta åtgärderna är nödvändiga med hänsyn till aktuell funktionsnedsättning. Till ansökan behöver sökanden därför oftast bifoga ett intyg från en medicinskt sakkunnig, exempelvis en arbetsterapeut, fysioterapeut, läkare, etc.
Vilka skyldigheter har intygsskrivaren?
Intygsskrivaren är oftast en legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som har olika skyldigheter enligt lagar och föreskrifter. En viktig skyldighet är att arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket även gäller när ett intyg ska skrivas för olika ändamål. Intygsskrivaren har ett personligt yrkesansvar för sina insatser och ansvarar själv för intygets innehåll. Intyget ska som huvudregel lämnas till den sökanden, som sedan avgör om hen vill använda intyget i sitt ärende.
Vilka allmänna krav finns på ett intyg?
Ett intyg ska utformas med omsorg och noggrannhet och enligt bestämmelser i Socialstyrelsens föreskrifter. I dessa föreskrifter framgår bland annat vilka krav som ställs på intygets innehåll när det gäller utredning, bedömning och utformning.
Vilka krav finns på utredning, bedömning och utformning?
Av Socialstyrelsens föreskrifter framgår bl.a. att intygsskrivaren ska vara saklig och opartisk när materialet samlas in. Vidare ska intygsskrivaren överväga dels om det behövs personlig undersökning och särskilda tester, dels vilka uppgifter och handlingar som behöver hämtas in. Intygsskrivaren ska bara uttala sig om förhållanden som hen har tillräcklig kännedom om samt vara tydlig vad som är egna uttalande respektive andras uttalande. Intyget ska också utformas så tydligt och enkelt som möjligt.
Vad ska ett BAB-intyg innehålla?
Intygsskrivaren ska i intyget bland annat beskriva den sökandes funktionsnedsättning, om den är varaktig och vilka konsekvenser som funktionsnedsättningen får för sökanden i bostaden. Vidare ska framgå om hjälpmedel har prövats. Den sökandes sociala situation och bostadens utformning är andra viktiga delar som bör beskrivas.
Ska intygsskrivaren ta ställning till sökta åtgärder?
Ett intyg i ett ärende om bostadsanpassning ska intyga nödvändigheten, det vill säga behov av anpassning i bostaden, men inte på vilket sätt som anpassningen ska göras. Det innebär att intygsskrivaren inte ska ta ställning till sökta åtgärder. Det är handläggarens uppgift att pröva sökandes ansökan och om underlaget inklusive intyg uppfyller kraven för att få BAB. Intygsskrivaren kan dock få en ny roll, som sakkunnig, i den fortsatta handläggningen.
Information om bostadsanpassningsbidraget till dig som är sökanden
Information om bostadsanpassningsbidragets bakgrund
I Behovsguiden kan du läsa mer om exempel på anpassningar och åtgärder